I tisdags gick vi in i vecka 32 och igår var det exakt 2 månader tills det är beräknat att bäbis ska dyka upp😃 Annars mår jag bra inga större krämpor och kroppen mår så fruktansvärt mycke bättre nu när jag varit sjukskriven ett tag. Jag får ont om jag gör saker för länge och det spelar inte så stor roll vad det är, om det så är sitter, går, ligger eller nåt annat. Man måste få till en jämn balans vilket inte är det lättaste för kroppen klarar olika mycke från dag till dag. 

Men det som jag tycker är jobbigast just nu är andningen. Inte det att jag blir andfådd för minsta lilla som jag läst att många blir utan det känns som om bäbis använder mina lungor som snuttefilt och bara kramar åt så det blir jätte jobbigt att andas och så blir jag helt matt i kroppen.. Väldigt obehagligt faktiskt. 

Och dom här rörelsens från bäbis som va så mysigt att känna i början skulle jag vilja påstå inte är så mysiga längre. Den rör sig ju så hårt nu! Och man kan se det på utsidan. Lite creepy tycker jag! Missförstå mig rätt det är ju fruktansvärt tillfredställande att känna att det lever om där inne men mysighetsfaktorn har sjunkt.

I brist på annat blir det en vårbild😉